top of page
Föreläsningen vänder sig i till alla som möter och kommer i kontakt med människor från Afghanistan, Somalia och Syrien.

Kontakt för mer information och bokning

Jeanette Ohlsson Carlborg

+46 708 450568
jeanette@kulturlank.nu

Jeanette Ohlsson Carlborg är religionshistoriker med islam och den arabiska kulturen som specialinriktning. I sjutton år har Jeanette föreläst och utbildat för skol- och förskolepersonal, inom sjukvården, på myndigheter och inom det privata näringslivet runt om i Sverige. 

 

Interkulturell kommunikation, mångfald och bemötande över kultur och religionsgränser tillhör hennes huvudämnen.

Med erfarenhet från att ha bott över 20 år utomlands i bl.a Libanon, Jemen, Pakistan, Indien, Singapore,  Argentina och USA har Jeanette fått en unik inblick i hur människor lever i andra kulturer och hur religion, kultur och tradition påverkar människors sätt att vara och förhålla sig till sig själva och sin omvärld.

Kulturmöten i Sverige utifrån ett interkulturellt förhållningssätt

Överallt i världen går barn i skolan. Det finns många likheter men också stora skillnader mellan olika skolor och skolsystem. Det kan röra sig om allt från föräldranärvaro, läxläsning, att passa tider, läroplanen, klädsel till skolresor, simning och gymnastik. 

Att flytta till ett nytt land innebär naturligtvis nya möjligheter men det betyder också att individen utsätts för olika typer av utmaningar och prövningar. Skillnaderna mellan livet i det land den inflyttade kommer ifrån och livet i Sverige är många och av olika slag.
Viktiga utmaningar är språket, att hitta fotfäste i det nya samhället och förstå sociala mönster, finna sammanhang att passa in i, söka arbete och få tillit till det nya samhället!

Genom att öka vår kunskap om varandras samhälls- och vardagsliv, historiska bakgrund, sociala strukturer, skolsystem, sjukvård, traditioner, normer, seder och kultur kan vi undvika en del krockar och missförstånd och bli bättre på att mötas.

Oftast är vi inte medvetna om den egna kulturen förrän vi möter en annan kultur. Det som fungerar väl på en plats kanske inte alls fungerar på en annan. Vi är alla individer, men vi bär med oss avtryck från den kultur eller de kulturer vi vuxit upp i.

Att ta upp frågor om kulturmöten, kulturskillnader, tolerans och förståelse  är viktigt för hela vårt samhälle, idag kanske mer än någonsin. Ökade kunskaper ger större möjligheter att hantera nya situationer och undvika onödiga missförstånd
 

Förslag på innehåll:
  • Möten över kulturgränser

  • Skrivna och oskrivna regler, om det självklara utifrån det egna perspektivet och vikten av att kunna se både sin egen och andras kulturlogik och kulturmönster. 

  • Syn på barn, barnuppfostran och barns rättigheter i Sverige och i andra kulturer

  • Om kultur, religion och samhälls- och familjeliv i Afghanistan, Somalia och Syrien

  • Skillnader mellan individ- och gruppkultur

  • Klanens, stammens, släktens och familjens roll och betydelse

  • Innebörden av interkulturell kommunikation och hur vi kan använda vår kulturkompetens för att undvika missförstånd och krockar

  • Olika sätt att se på demokrati, jämställdhet, jämlikhet,  yttrandefrihet, självständighet, kritiskt tänkande och att bli myndig vid 18-års ålder?

  • Nycklar till ökad förståelse och möjligheter med mångfald

Vanligt förekommande frågor
  • När kulturer från hela världen möts i det svenska samhället ( skola, vård, myndigheter mm)  uppstår frågor och funderingar kring hur vi bäst kan möta varandra, en fråga som ofta återkommer är  ”hur ska önskemål bemötas och tillgodoses och när ska gränser dras?”

  • Finns det situationer där vi kan göra undantag pga kultur, religion eller tradition? I så fall vilka? Vilka konsekvenser kan det få?

  • Om att förstå sin egen roll. Vad har jag för egna värderingar, normer, fördomar? Hur överbryggar man kulturskillnader och kulturella barriärer? 

  • Hur väl introduceras den nya familjen till förskola, skola, skolans uppdrag,  läroplan, vilka förväntningar skolan har på föräldrasamverkan, förväntningar på  barnen, rutiner, aktiviteter, tider, föräldramöten mm? 

  • Hur möter vi ensamkommande barn/ungdomar som kommer från utpräglat kollektiva kulturer till ett individualistiskt hög tillit samhälle som Sverige? Hur undviker vi krockarna? Vilka förväntningar har de på det svenska samhället och vilka förväntningar har deras familjer på dem i hemlandet?

bottom of page